Sara

Klockan börjar närma sig midnatt, och morgondagen närmar sig. Det känns jobbigt att det redan är måndag. Skola igen, som de säger man lever verkligen för helgerna. Egentligen så är det tragiskt, man borde se fram emot en ny vecka. Istället för att fösöka undivka det. Varje vecka är ju en vecka av ens liv, varje vecka som passerar ger ett resultat av att en vecka av det vi har kvar av vårat liv, försvinner. Därför borde man leva i nuet, och uppskatta det man har. Inte bara önska att det passerar. För den dagen då vi kommer på att vi levt fel och slösat på våra dagar. Så kan vi inte ändra på det hur mycket vi än vill.

Jag känner verkligen att jag måste börja uppskatta det jag har mycket mer, men det är svårt för det känns som om det är otroligt mycket mer som man inte har... Livet är en balansgång mellan djupa dalar och höga toppar. Och det är det som man ska försöka förstå, att hur dåligt allting är och känns så kommer det faktsikt någon gång blir bättre! Man får inte låta ens hjärta och alla känslorna ta över helt, vi måste fortfarande försöka hålla kontroll genom att tänka. Annars kan de bli fel, när vi handlar för impulsivt. Ibland så måste man chansa för att komma någonstans och ofta kommer man att ångra saker som man gjort, men man måste alltid stå för det. Man måste acceptera det, för hur mycket man vill så går det inte att göra ogjort.