Måndag

Hellu

var i skolan idag, visserligen hände det inte så mycket där. Först engelska där vi bara gick igenom våra nationella prov, som jag fick MVG på!! Ja, jag är stolt varför skulle jag inte vara det?  Sen hade vi bara svenska som för övrigt måste ha vart den absolut onödigaste lektionen någonsin. Vi fick bara veta hur det gick på våra prov i litteratur historia, och inget annat. Efter det hade vi samhällskunskap, eller det var frivilligt så ingen gick. För övrigt så var ingen i min grupp på lektionen så varför skulle jag överhuvudtaget vara där? Men men, visserligen har vi inte gjort så mycket på vårt arbete, men de löser sig. Jag hinner nog skriva ihop något i helgen förhoppningsvis.
Hmm, efter skolan åkte jag hem. Jag mådde inge bra så jag gick och la mig direkt. Somnade på två sekunder, tror jag. Vaknade inte först vid halv elva nu ikväll. Önskar att jag vaknat lite tidigare, dels för att de skulle vara skönt att kunna somna nu på natten istället för att vara piggare än någonsin. Och dels för att jag gjärna skulle velat slippa några av drömmarna som jag hade.
Oftast är man glad när man vaknar upp ur en mardröm, kan ni tänka er att väcka upp er en sådan, och veta om att den var sann. Att du har varit med om det, men att du bara inte kan släppa det. Jag vet inte hur lång tid det kommer ta att glömma, antagligen lång tid. Vissa skulle nog anse att jag redan borde ha glömt, men jag bryr mig inte. Jag har inte glömt det. Och jag tror ärligt att jag aldrig kommer att glömma det. Det som har hänt kommer alltid vara en del av mig, eller en bit som fattas mig. Det beror hur man ser på det. Men vissa dagar fungerar alldeles utmärkt, andra betydligt sämre. Kanske är det jag som ältar allt förlänge, men jag vägrar låta mig själv överväga att det skulle vara mitt eget fel att jag mår dåligt. Jag förstår att de flesta av er inte har den blekaste aning om vad det här handlar om, men jag vet att de finns nån eller några som förstår.
Just det Yamuna jag smsade dig för typ åtta timmar sedan och bad dig höra dig så fort du hade tid, jag undrar verkligen vad du håller på med som är så viktigt att du inte ens hinner ringa ett samtal.

Jaja no hard feelings, jag måste ju bli lite mer förstående har jag hört.

Love

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0