Nothing matters half as much as you think it does!!
Allt vi gör, allt vi inte gör och allt vi borde ha gjort.
Det är helt jävla omöjligt för mig att inte överanalysera allting. Jag gör det med allt, precis allt. Jag vet inte riktigt hur fan det kommer sig. Vad gör man för att släppa allt det där. Jag blir så irriterad på mig själv, eftersom jag alltid ställer en massa problem. Jag skapar en massa problem som egentligen inte borde finnas och som inte betyder någonting för nån, utom för mig.
Allting blir så lätt så svårt. Så varför gör jag något svårt för mig som inte ens betyder nått för någon annan. Helt stört.
Jag antar att allt som man har varit med om har präglat än, och gjort så att man blivit så som man är. Eller jag antar väl inte att det är så, utan det är väl så det är.
nej nu analyserar jag sönder allt igen.
